Experten: Myndigheterna missar miljardbrotten
Peter Forsman har följt den internetrelaterade bedrägeribrottsligheten i mer än 20 år. Han har tidigare arbetat vid Internetstiftelsen och är i dag bedrägerispecialist på Svea Bank. Nu har han samlat sina slutsatser i rapporten Från bluffakturor till kriminella ekosystem, som beskriver hur den svenska bedrägeri- och ekobrottsligheten har förändrats mellan 2013 och 2026. Rapporten tar upp allt från investeringsbedrägerier till MTIC – avancerade internationella momsbedrägerier där kriminella utnyttjar EU:s momssystem för att lura till sig miljardbelopp.
Hans huvudtes är att brottsligheten inte längre kan förstås genom att studera en enskild bedragare i taget. I stället har olika aktörer specialiserat sig på olika delar av brottsuppläggen och säljer sina tjänster till varandra.
Bakom brotten finns aktörer som ordnar bolag och målvakter, bygger teknisk infrastruktur, tvättar pengar eller förädlar brottsvinster genom bland annat fordon och fastigheter.
"Rollerna skiftar över tid"
– Det viktigaste myndigheterna fortfarande missar är hur rollerna för bolag, domäner, konton, målvakter och adresser skiftar över tid, säger Peter Forsman till EFN.
Han hävdar också att myndigheterna inte utnyttjar de digitala spår som kan avslöja sambanden mellan till synes fristående brottsupplägg. Det handlar om att analysera tekniska spår bakom domännamn och e-postadresser, exempelvis vilka servrar, IP-adresser och certifikat som används. Den typen av kartläggning görs inte tillräckligt systematiskt i dag, menar han.
Mångmiljardbelopp per år
Tidigare i år uppskattade den statliga Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) att den kriminella ekonomin omsätter omkring 352 miljarder kronor om året i Sverige och genererar 185 miljarder kronor i brottsvinster. Men enligt Forsman är det bara en del av den verkliga kostnaden.
– ESO räknar inte med den sekundära kostnaden till följd av bedrägerierna, alltså vad samhället behöver betala för exempelvis bedrägeriskydd, försäkringar och rättsprocesser. Min gissning är inte mer värd än någon annans, men kanske är den 500 miljarder, kanske en biljon kronor per år. Jag vet inte, säger han.
Utvecklingen går snabbt. Enligt Forsman finns det framför allt två trender som sticker ut just nu.
– För den inhemska delen är det fysisk vishing, alltså att ett sms eller telefonsamtal leder till ett hembesök, som oroar mig mest. Internationellt är det utan konkurrens investeringsbedrägerier, ofta med asiatisk anknytning. De slår just nu som ett hårt knytnävsslag mot hela västvärlden, säger Peter Forsman.
