Littorin: ”Stora produktivitetslyft landar sällan mjukt”
AI väntas ge stora produktivitetsvinster de kommande åren. Enligt Sven Otto Littorin är den avgörande frågan därför inte om tekniken förändrar arbetsmarknaden, utan hur samhället hanterar omställningen.
– Stora produktivitetslyft landar sällan mjukt. Det värsta vi kan göra mot en människa är att göra henne överflödig. Arbete är inte bara en inkomst, utan ett sätt att höra till, att bidra och att ha en plats, säger han.
Från minister till gulfkonsult
Sven Otto Littorin arbetar numera som konsult med inriktning mot Gulfregionen men var under åren 2007-2010 arbetsmarknadsminister i Fredrik Reinfeldts regering. Under flera år har han även arbetat med AI:s påverkan på arbetsmarknaden inom det internationella initiativet Innovation for Jobs, tillsammans med innovationsprofilen David Nordfors och internetpionjären Vint Cerf.
Och det är erfarenheterna därifrån som har format hans syn på AI:s ekonomiska konsekvenser. Sven Otto Littorin menar att dagens innovationspolitik nästan uteslutande premierar teknik som ersätter mänskligt arbete.
– Vi bär på en djup kulturell slagsida mot innovation som sparar arbete, men nästan ingen politisk fantasi för innovation som skalar upp den mänskliga insatsen i form av omsorgen, hantverket, kreativiteten, omdömet, den enkla närvaron av en människa som ser en annan, säger han.
Enligt Littorin riskerar den utvecklingen dessutom att pågå länge utan att synas i de ekonomiska nyckeltal som politiker och beslutsfattare normalt följer. På frågan om när AI kommer att synas i arbetslöshetsstatistiken svarar han ”förmodligen senare än man tror”. I stället väntar han sig minskad nyrekrytering och tjänster som försvinner när medarbetare går i pension utan att ersättas.
– Den dag arbetslöshetsstatistiken otvetydigt visar AI-chocken har vi, som vanligt, redan betalat i oro först och reform sedan, säger han.
Politiken lägger, enligt Sven Otto Littorin, nästan all kraft på att mildra konsekvenserna när jobb försvinner. Betydligt mindre uppmärksamhet ägnas åt hur AI kan användas för att skapa nya arbetstillfällen.
AI ändrar maktförhållande
Han menar att AI också förändrar maktförhållandena på arbetsmarknaden. Tidigare handlade samspelet främst om arbetsgivare och arbetstagare. Nu har en tredje part tillkommit – de globala bolag som utvecklar och äger de ledande AI-modellerna.
– Politiker underskattar hur snabbt den ekonomiska frågan blir en fråga om makt och rättvisa. Om produktivitetsvinsten samlas hos dem som äger modellerna medan vanligt folk ser sina jobb försvinna, då kommer reaktionen – och den blir inget artigt seminarium, säger han.
Sven Otto Littorin tror att en sådan motreaktion i första hand kommer att riktas mot tekniken. Han jämför med 1800-talets maskinstormare, som slog sönder maskiner i protest mot industrialiseringen. Risken, menar han, är att politiska motåtgärder bromsar den teknikutveckling som annars hade kunnat skapa högre produktivitet och ökat välstånd.
”Blir maskinstormeri”
– Den blir ett nytt maskinstormeri, den här gången med röster i valurnan i stället för släggor i händerna – i bästa fall. Och den kommer att rikta sig mot tekniken själv, genom skatt, reglering eller förstatligande, och strypa just de vinster vi alla vill ha, säger Sven Otto Littorin.
