Nobelpristagaren i Sverige – med obekväm sanning om tillväxt

Aghion har ägnat sin karriär åt en av ekonomins stora gåtor: Varför fortsätter vissa samhällen att utvecklas, medan andra stagnerar? Tillsammans med Peter Howitt utvecklade han en modell för kreativ förstörelse – processen där nya och bättre produkter tränger undan äldre företag och tekniker. Innovation skapar välstånd, men också konflikter och omställning när det nya slår ut det som kommit före.

Processen rymmer samtidigt ett problem. De företag som en gång utmanade den rådande ordningen kan växa sig så starka att de själva börjar hindra nästa generation av innovatörer.

– Det är så stagnation kan uppstå: Gårdagens innovatörer blir så mäktiga att konkurrenspolitiken inte förmår begränsa dem. Då kan de kväva den fortsatta innovationen, säger Philippe Aghion i en intervju med EFN.

Risken är särskilt tydlig inom AI, menar han. Tekniken kan automatisera arbetsuppgifter, höja företagens produktivitet och göra det lättare att hitta nya idéer. Samtidigt dominerar samma teknikjättar som drog störst nytta av den förra it-revolutionen också viktiga delar av AI-infrastrukturen, däribland molntjänsterna. Det kan hämma teknikens tillväxtpotential.

– Min syn på AI är att det har en stor tillväxtpotential, förutsatt att vi har rätt kombination av konkurrenspolitik och industripolitik för att stödja utvecklingen. AI kommer att slå ut jobb. Det gör det redan, men det kommer också att skapa nya jobb.

Förespråkar manuella yrken

Aghion menar att företag som inför AI blir mer produktiva och därmed mer konkurrenskraftiga, och därmed ökar den globala efterfrågan på produkter och försäljningen ökar med resultatet att fler kan anställas. Vi kommer kunna tackla AI-revolutionen, enligt Aghion, om vi kan hantera övergången mellan olika jobb. I den processen förespråkar han manuella jobb.

– Det är inget att skämmas för att vara rörmokare eller kock. I Schweiz har de ett väldigt bra system där man kan vidareutbilda sig efter gymnasiet inom sådana yrken och skapa vägar vidare till den allmänna eftergymnasiala utbildningen. Vi borde lära av schweizarna.

År 2025 tilldelades Aghion, Howitt och ekonomhistorikern Joel Mokyr Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Mokyr belönades för sin forskning om förutsättningarna för varaktig tillväxt genom tekniska framsteg. Aghion och Howitt prisades för teorin om hur kreativ förstörelse kan skapa ihållande tillväxt.

Den nya boken ger en ingång till frågor om allt från AI:s frammarsch och klimatomställningen till Europas växande innovationsgap gentemot USA och Kina.

Aghion: Europa har en stor framtid

Trots problemen ser Aghion stora möjligheter för Europa. Han efterlyser mer långsiktig forskningsfinansiering, större tillgång till riskkapital och institutionella investerare, en gemensam marknad för innovation samt europeiska satsningar på datacenter och datorkapacitet. Samtidigt måste konkurrensen värnas så att de etablerade företagen inte stänger ute nya aktörer. Regelverk behöver förenklas, menar han, och betonar vikten av att inte beskatta så högt att innovativa bolag flyttar.

– Det vi ser är att startupföretag etablerar sig i Europa, men sedan flyttar till USA. Jag vill att de ska stanna i Europa. I Sverige har vi Wallenberg, vi har mannen bakom Skype, vi har IKEA. Man vill inte att de här människorna ska lämna Sverige. Man vill att de ska stanna kvar här.

Aghions huvudbudskap är att Europa har en stor framtid.

– Vi står för demokrati, frihet, rättsstat och en social modell. Det är de värden vi bär med oss.

Under scensamtalet i Lund återkom Aghion till betydelsen av ett utbildningssystem som främjar en ny generation av innovatörer som behöver kombineras med en miljö där talanger får stöd och möjlighet att utvecklas.

– Utbildning står i centrum för den här processen. Man kan inte ha utbildningssystem där bara ett fåtal barn får möjlighet att bli uppfinnare och entreprenörer. Man behöver konkurrens för att säkerställa att nya generationer av företag kan etablera sig.

Aghion brinner för utbildningsfrågan, en skola där vi “lär för att lära”, som han uttrycker det. Han varnar för att ge barn och unga tillgång till AI i skolmiljö.

– Man skulle behöva ha en hel del av skolundervisningen utan AI, där barn lär sig att läsa och skriva korrekt, att koncentrera sig på en bok, en fysisk bok, som den här, säger han och håller upp sin bok.

I samma anda pratar han om bekämpning av fattigdom.

– Det är min besatthet av fattigdom som ledde mig in på tillväxtens väg. Jag är socialdemokrat i den bemärkelsen att jag tror på möjligheter för alla. Jag känner samma avsky inför fattigdom i dag som jag gjorde när jag var ung. När jag ser ett barn som, bara för att det föds in i en familj utan bakgrund, utan kunskap som kan förmedlas och utan framtidsambitioner, inte får möjlighet att bli entreprenör eller innovatör – det hatar jag. Jag har en stark övertygelse om att social rörlighet både är rättvist och skapar tillväxt.

I en kommande intervju i EFN Finansmagasinet utvecklar Philippe Aghion sin syn på AI, klimatet och Europas framtid – och förklarar varför han, trots hotet om stagnation och politisk splittring, fortfarande beskriver sig som en kämpande optimist.