Valutan kan rita om kartan totalt: ”Kritiskt vägskäl”

LAS VEGAS. För att pengar 2026 ska kunna färdas över jordklotet, exempelvis från Sverige till Brasilien, krävs inte sällan inblandning från tre till fyra banker. Efter ett par valutaväxlingar, skatter och avgifter på upp emot 5 procent för besväret är de i bästa fall framme några dygn senare.

– Varje dag skickas 400 miljarder mejl och 400 miljarder textmeddelanden. Vi har Gmail och Whatsapp för det. Varje dag skickas 10 miljarder i betalningar, omkring 5 500 miljarder dollar, och för det har vi ingenting. Inget Whatsapp eller Gmail för pengar, säger David Marcus, vd för Lightspark.

Bolaget är en del av den framväxande bransch som vill erbjuda just detta: konton som möjliggör omedelbara transaktioner världen över utan mellanhänder, med högre säkerhet och lägre kostnader för såväl bolag som privatpersoner.

Till grund för planen ligger stablecoins, som till skillnad från bitcoin och andra kryptovalutor är knutna till värdet för konventionella valutor, främst dollarn. De existerar precis som bitcoin på en blockkedja som utgör garant för säkerhet, spårbarhet och verifiering (se faktaruta).

En växande huvudvärk

I ryggen har bolag som Lightspark sedan i fjol såväl Vita huset som reglerande myndigheter i USA. Mängden stablecoins i omlopp i världen har på sex år ökat från mindre än 10 till 300 miljarder dollar. Innan 2020-talets slut hoppas USA:s finansminister Scott Bessent att de ska ha blivit tio gånger fler – och att dollarbaserade betalningar med stablecoins blir den nya standarden på så många håll i världen som möjligt.

För Europas centralbanker är det en växande huvudvärk med potential att övergå till fullskalig migrän.

– Det är monetär suveränitet som står på spel här. Det handlar om konkurrens mellan valutaområden och konkurrens om valutamakten, säger Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, som följer utvecklingen inom digitala centralbanksvalutor och stablecoins, som han i fjol beskrev som en dörröppnare för ett nytt monetärt ekosystem.

I den bästa av världar, sett ur Donald Trumps rådgivares perspektiv, stärks USA på flera områden. För bolag som utfärdar dollar-stablecoins krävs uppbackning av faktiska dollar – främst i form av statsobligationer. Ju fler stablecoins, desto större vilja att låna ut pengar till USA. De ledande bolagen (se faktaruta) utgör tillsammans redan en av världens största ägare av amerikanska statspapper, med större innehav än länder som Schweiz, Saudiarabien, Sydkorea och Tyskland. Med en statsskuld på över 120 procent av bnp att hantera har Stephen Miran, en av huvudarkitekterna av regeringen Trumps ekonomiska politik, beskrivit en 0,4 procentenheter lägre ränta som möjlig med fler digitala dollar i omlopp:

– Stablecoins kan bli en tusentals miljarder dollar stor elefant i rummet för centralbanker … de ökar redan efterfrågan på amerikanska obligationer och andra likvida tillgångar i dollar bland köpare utanför USA.

Politiskt påtryckningsmedel

I länder som Argentina, Turkiet, Nigeria och Brasilien används stablecoins och kryptovalutor redan av tiotals miljoner människor, bland annat för att undkomma effekter av inflation och ekonomisk instabilitet. Det sker utan inblandning från institutioner som Internationella valutafonden (IMF) eller det internationella banksystemet Swift, men för USA finns potential för ökat inflytande. Digitala dollar lyder under amerikansk lag och kan förses med allt från inprogrammerade begränsningar av hur och var de kan användas till att kunna frysas och inaktiveras på begäran av amerikans­ka myndigheter, exempelvis för brottsbekämpning eller verkställande av sanktioner.

– En faktor jag tycker att man inte får glömma i det här är den geopolitiska aspekten … det här kan bli ett påtryckningsmedel, säger Robert Bergqvist när de ekonomiska och säkerhetspolitiska relationerna mellan Europa och USA ställts på ända.

– I Europa har vi under många år haft premissen att ökad integration, ökat samarbete och starkare nätverk gynnat oss. Men med tanke på det som händer i USA nu så har det ju snarare blivit en sårbarhet. Då förstår jag att man pratar om att vi inte vill hamna i ett läge där vi sitter i knät på det amerikanska finansiella systemet … om det här verkligen är början på en revolution för stablecoins emitterade i amerikanska dollar är det något vi måste förhålla oss till.

Vad gäller europeiska stablecoins – utfärdade av privata aktörer med euron som underliggande värde – är Robert Bergqvists arbetsgivare SEB part i målet. I höstas bilda­des ett konsortium med bland andra ING, Danske Bank och Unicredit, utifrån att ”en trovärdig och pålitlig stablecoin kan bli en grundläggande del av det framtida finansiella systemet”. I maj anslöt sig Swedbank, ABN Amro och ytterligare 23 banker till det. Franska Société Générale lanserade en stablecoin 2023, men volymen i omlopp har stannat vid drygt 100 miljoner euro.

ECB-chefen Christine Lagarde anser att ”risken för digital dollarisering är verklig och växande”. Men hon är inget fan av en europeisk satsning på att följa det amerikanska exemplet, med privata aktörer som utfärdar pengar, och att ta upp kampen på en världsmarknad som till 98 procent består av dollar.

– När USA nu går mot att cementera sin position med lagstiftning är det växande argumentet att Europa måste matcha den amerikanska modellen för att förbli konkurrenskraftigt … jag hävdar att argumenten för det är svagare än de verkar, sa hon i ett tal i Spanien i maj.

Christine Lagarde ser strukturella problem med att olika aktörer, som i fallet med dollarn, både inom och utanför EU kan utfärda samma typ av valuta. I en krissituation på annat håll vore det enligt henne troligt att investerare skulle flockas kring bolag inom EU och sätta unionens reserver under press.

Ska höja självständigheten

Bankernas in- och utlåning riskerar enligt Christine Lagarde också att minska, samtidigt som effekter av styrräntebeslut blir svagare om tillgångar börjar flyttas från bankkonton till stablecoinkonton som erbjuds av andra typer av bolag.

ECB föredrar i stället en digital euro utfärdad av centralbanken, en så kallad CBDC (central bank digital currency – digital centralbanksvaluta), som till skillnad från stablecoins håller kvar penningvärdena i bankernas balansräkningar. Arbetet med att sjösätta den har blivit alltmer angeläget och beräknas nu kunna slutföras tidigast 2029.

Förhoppningen är att den digitala euron också ska höja självständigheten inom eurozonen från nuvarande nivåer. Två av tre betalningar sker sedan pandemin – då kortanvändandet ökade på kontinenten – via amerikanska bolag, främst Visa och Mastercard, men med Paypal och Apple på frammarsch.

Men hur realistiskt är det att föreställa sig en framtid där Europas konsumenter och näringsliv börjar göra sina affärer via ett ”Gmail för pengar” drivet av dollar?

Visa rapporterar att man nu hanterar stablecointransaktioner med en volym på 7 miljarder dollar per år – en bråkdel av 1 procent av de 14 200 miljarder som slussas via betaljätten på årsbasis.

Att dollar föredras i inflationsdrabbade länder – om än i digital form – är heller inte någon ny företeelse.

Scott Bessents förhoppning om att mängden stablecoins i omlopp växer från 300 till 4 000 miljarder dollar under kommande tre år känns för Robert Bergqvist som ”lite fantasysiffror”.

Den mängden är dock redan större än vad de flesta av världens länder har i sina valutareserver och BIS – samlingsorgan för Riksbanken och ett 60-tal andra centralbanker – flaggade i maj för kapitalflykt, försvagade lokala valutor och minskad handlingskraft hos centralbanker när det internationella penningsystemet står vid ett ”kritiskt vägskäl”.

USA har valt sida

David Bieri, ekonomiprofessor vid Virginia Tech i USA med ett förflutet hos BIS i Schweiz som rådgivare till centralbanker, ser faktumet att diskussionen om stablecoins nu pågår som bevis i sig på att de redan nått ett mått av framgång.

– I den karusell som är den monetära utvecklingens evolution har de gått vidare till nästa steg. Vilket är att centralbanker pratar om dem och oroar sig och att Wall Street försöker hitta sätt att tjäna pengar på dem.

USA har valt sida. Den nye centralbankschefen Kevin Warsh har tagit uttalad ställning mot en amerikansk centralbanksvaluta och lovat att göra allt i sin makt för att låta marknaden sköta utfärdandet av digitala valutor.

Kinas reaktion på utvecklingen har varit att förbjuda stablecoins och satsa hårdare på en e-yuan utfärdad av landets centralbank – raka motsatsen till USA:s kryptopolitik.

Europa ser för Robert Bergqvist ut att gå mot en medelväg och behöver enligt honom skynda på.

– Det fungerar inte att sitta still i den här utvecklingen. För Sverige handlar det om vem som ska ha rätt att ge ut betalningsmedel. Ska det vara Riksbanken eller privata aktörer, och hur ska den balansen se ut?